söndag 23 september 2012

Valpträff

Idag så var det en valpträff i Mora för Lexus kull. Vi skulle mötas vid Mora brukshundklubb klockan 10 men eftersom jag och sambon har vissa problem med att passa tider så kom vi lite sent. När vi var på plats så gav vi oss iväg mot skogen för spår.


Rocksea
Lexus syster Rocksea provade på spår för första gången och verkade tycka att det var riktigt kul.

För Lexus del blev det första gången som han gick ett spår som inte jag hade lagt. Jag ger honom absolut godkänt, han var lite tveksam och spårade i ett långsamt tempo.
Kiros spårar
Kiros efter spår
Rumba
Jag passade givetvis på att ta en hel del bilder och lite bättre koll på kameran har jag nu. Tyvärr så blev det inga snygga bilder på Yuffie när hon spårade.
Yuffie
Men i ärlighetens namn så är det viktigaste att hon vet var hon hör hemma. En collies plats är naturligtvis alltid överst på prispallen. Lexus fick också prova på att stå överst på prispallen så att han lär sig.
Vi tackar för en trevlig dag med trevliga människor och hundar

lördag 22 september 2012

Ruggo väder

Ruggo väder är alltså regn,blåst och kallt. Nu kunde vädret inte hindra mig från att testa den nya kameran lite.
Bilderna blev helt okej med tanke på förutsättningarna. Det är en del som skiljer sig från min gamla kamera så jag måste lära känna den här kameran ordentligt.
Nu var det väldigt dåligt med ljus ute så det blev en del begränsningar när det kommer till hur jag kunde ställa in kameran. Den här bilden visar det tydligt, kort skärpedjup och taget med lite för lång tid bara för att slippa höja iso. Nu måste jag även lära mig att tänka om när det gäller iso, den här kameran klarar högre utan att bilderna blir allt för gryniga.
Yana
Lexus

Freyja
Jag är riktigt glad över kameran och det ska bli intressant att se hur bilderna kommer att bli när jag har lärt mig den

fredag 21 september 2012

En ny följeslagare

Och gud nej det är inte ännu en hund. Då hade jag flytt till ett vilohem. Det är en pentax k5!!!! Även om jag har sparat till en kamera ett bra tag så fattades det fortfarande ett par tusen. För ett par veckor sedan så lanserades det två nya varianter av k5 så jag hoppades att priset på den ursprungliga varianten skulle sjunka drastiskt. Nu gick priset bara ner några hundra så jag har mest gått runt och muttrat. Nu har jag dock ett väldigt snäll sambo och idag när han kom hem från jobbet hade han med sig ett paket till mig. Och i paketet låg det en väldigt efterlängtad k5. Sambon har nu tagit över min gamla pentax och jag förutspår att vi båda kommer att fota en del i helgen.

Går det inte att slita ut dem?

För ett par år sedan så letade jag efter ett par kängor i en vettig prisklass. Valet föll på ett par graninge kängor och det har jag ångrat många gånger.
Första året var jag snäll mot dem och fettade in dem med jämna mellanrum. Jag hade även en förhoppning om att de skulle bli mer vattentäta men när jag hade blivit blöt om fötterna en gång för mycket så slutade jag med det. Det tog inte så lång tid efter att jag hade köpt dem innan jag insåg att det nog är kängor som mest passar att promenera på asfalt med. Jag har halkat runt på stigar,lera och ja i stort sett allt man kan hitta i en skog. Nu har jag inte känt att jag har råd med nya kängor så jag fortsätter att slita på mina graninge och tänker att dagen de går sönder helt blir det nya kängor.

Kylan smyger sig närmare

Det går inte att komma ifrån att hösten gör naturen väldigt vacker. Kylan har börjat komma och idag var det lite kallt om händerna på morgon promenaden.

Det börjar nog bli tid att leta fram vantar och lite tjockare kläder. Planen är även att hinna plantera någon buske vid tomtgränsen. Grannhuset är nu sålt och lite extra insynsskydd skadar inte.
Fördelen med att bo så här är att när man är ute i naturen så rinner all stress bara av mig

onsdag 19 september 2012

Otacksam hund

Det var dags att tvätta hundarnas filtar igår och nu blev det så att alla inte hann torka innan det var dags att sova. I en av korgarna blev det därför inte lika mjukt som vanligt men naiv som jag är så trodde jag att det skulle gå bra ändå. Vid det här laget borde jag ha lärt mig att en bayrare kräver sol, få ligga mjukt, mat och att få spåra. Halv tre i morse/natt tyckte Yana att det var nog med tortyren att inte kunna bädda ner sig ordentligt. Jag har inga problem med att hundarna väcker en mitt i natten om de är risiga i magen och behöver gå ut. Men att bli väckt mitt i natten av gnällande bara för att Yana ansåg att hon hade en filt för lite känns inte helt okej. Det finns nog en anledning till att en av hennes smeknamn är prinsessan.