Är ekorrens spårstämplar söta?

Av erfarenhet så vet jag att min hjärna inte fungerar helt bra på för lite sömn. Ändå så pluggande jag lite för sent igår och klev upp tidigt. Min fm ägnades åt att försöka läsa med inte helt lyckat resultat. Det tog mig ett par timmar att läsa 30 sidor och det beror inte på att det är svårläst utan på att jag hela tiden somnade. Till slut gav jag upp och beslutade mig för en promenad för att bli pigg. När jag skulle gå över en bro såg jag spårstämplar i snön av en ekorre. I det läget började jag fundera över om det är ekorrar som har sötast spårstämplar. När jag på fullaste allvar börjar fundera över sånt så lider jag helt klart av sömnbrist.

Andra advent

Jag kände att det var ett tag sedan som vi var på hafta hedarna så det blev en tripp dit. Vad det är som gör att jag tycker om att promenera där kan jag inte sätta fingret på.

Freyja

Det är nog bara så enkelt att en del platser ligger en varmt om hjärtat även om det inte finns någon direkt anledning till det.

Yana

Hundarna uppskattade att få göra av med lite energi och det verkar som om Yana har tagit över Tokers uppgift. Toker var den som alltid hade koll på allt när vi var ute och rörde på oss. Nu är det Yana som skuttar en bit i förväg.

Freyja och Yana

Freyja

Yana

Kaka

Som sagt, när jag inte har någon hund att träna så bakar jag. Inte helt bra för vikten men gott. Nu är det ändå vinter så fett kan man lätt gömma under tjocka kläder

Hoppas på bra grannar

Nu är huset närmast vårt ute till försäljning. Han som tidigare bodde där var en bra granne, han tyckte om att sitta på sin balkong och titta på Leo och Yana när de lekte. Jag hoppas verkligen att det blir vettigt folk som köper huset. Blir det inte det så får vi ansöka om bygglov och sen får vi/jag ta och snickra ihop ett plank på 2-3m. Det gäller att alltid ha en reservplan.

Hyfsat effektiv

Jag insåg inte hur mycket tid som jag lade varje dag på att träna Toker utan det var något som jag insåg först när jag inte hade någon hund. Nu har jag plötsligt mycket tid över varje dag och det märks på att jag bakar mer bröd och städar oftare. I ärlighetens namn så skulle jag hellre lägga den tiden på att träna hund men nu är det som det är. Samtidigt som jag skriver det här väntar jag på att en deg ska jäsa klart och lyssnar på en föreläsning om den nationalsocialistiska rasideologin. Föreläsning är intressant så jag har inga problem med att lyssna samtidigt som jag gör annat. Sambon klagar inte på att det oftare finns hembakat bröd och att huset är renare men han har gett mig ett ultimatum, nu tar jag inte det på allvar. Ultimatumet är att om jag inte har skaffat en hund inom 6 månader så flyttar han och hundarna ner i källaren. Det får mig nästan att tro att han tycker att jag är lite jobbig utan hund

Någon som kan förklara?

För att rensa huvudet från plugg roade jag mig med att titta lite på Smooth collie database. När jag hittar någon hund där som tilltalar mig så brukar jag kolla upp den om det går. I det här fallet så var det en finsk hund så det blev en titt på koiraNet. Nu kommer jag då till det som jag inte riktigt förstår och som jag hoppas att någon har ett svar på.

Hur kommer det sig att en hund med diagnosen undefined extra ögonfransar/hår:hittat (jag kan inte finska utan använder en översättningsfunktion så det blir inte alltid korrekt svenska) har använts så pass flitigt i avel att han har 52 avkommor?

Nyfiken som jag är tittade jag på avkommorna. En del finns inte i Finland så hur det ser ut med dem kan jag inte ta reda på.

20 stycken är ögonlysta efter ett års ålder och 5 av dem har diagnosen distichiasis eller undefined extra ögonfransar.

Hunden har 74 barnbarn som är födda i Finland, det finns även barnbarn i andra länder.  Av de 74 så är 23 ögonlysta efter ett års ålder och 2 har diagnosen distichiasis eller undefined extra ögonfransar.


Jag är glad att distichiasis kommer att synas på hunddata nästa år. Jag hoppas och önskar att ägare till drabbade hundar kommer att ögonlysa dem på nytt nästa år så att det syns på hunddata

Två unghundar?

Idag har det känts som om vi har två unghundar. Yana har chockerande nog lekt lite med Freyja och på promenaderna så har hon gjort glädjeskutt. En av anledningarna till resan till Mora igår var att vi hade bokat en tid hos Haglunds hundcenter. Vi tyckte att Yana var lite surare än vanligt så vi ville bara kolla upp så att hon inte har börjat få problem med sina höfter. Det visade sig vara i stort sett ok med Yana, hon ömmade bara lite i ryggen. Hon fick en akupunkturbehandling och idag har hon studsat runt.