I helgen gick jag och Vilde in i skogen en bit bort och efter att ha gått en bit kopplade jag loss honom. Efter det dröjde det inte många sekunder innan jag hörde någon älg som rörde sig nära oss. Det hörde givetvis Vilde också och han drog iväg åt det hållet. Jag ropade men han dök inte upp och jag räknade med att leta collie. Jag hann ropa några gånger till och då dök Vilde upp, han var max borta 30 sekunder men ibland går tiden långsamt. När han kom tillbaka till mig kopplade jag upp honom och vi fortsatte promenaden. När vi hade gått ca 20 meter tittade jag upp på en liten höjd och där stod 3-4 älgar och spanade på oss. Jag lät lite grann för att få dem att flytta sig och efter en liten stund travade de iväg i ett långsamt tempo. Jag tror inte att Vilde var fram till älgarna för då borde de inte ha stått stilla när vi kom. Efter det blev det träning av Vilde i koppel att inte försöka rusa efter älgarna.
I dag tog jag en promenad med Vilde vid ån och han fick vara lös. När vi kom ut på en kalhygge var jag en bit framför Vilde och plötsligt flög ett rådjur iväg som jag inte hade sett. Nu var jag mellan rådjuret och Vilde så jag fick lätt stopp på honom när han tänkte springa efter. Efter det fick han fortsätta att vara lös och han lyssnade när jag sa nej till att springa efter.
Överlag så ger jag Vilde och mig själv godkänt när det kommer till inkallningsträningen. Det är inte perfekt och lite bättre vill jag att vi blir men ibland får man känna sig nöjd för tillfället.
Några bilder på vilda djur har det inte blivit utan bara på den halvtama collien.
