Bra och konstiga idéer.

När man bor i en sådan här liten by så krävs det att det finns driftiga människor för annars händer det ingenting här. Nu finns det en del driftiga människor här som kommer på olika idéer med jämna mellanrum. En del saker som de kommer på förvirrar mig mest och gör att jag funderar på om de driver med mig.

När en i byn förklarade för mig att lösningen på problemet med vargar som smög runt var att hägna in byn hade jag lite svårt att komma på ett svar. Det har än så länge inte blivit av och jag tror inte att det kommer att hända.

En något bättre tanke som genomfördes var att ställa en bokhylla i byhuset som folk kunde lämna böcker i som de tröttnat på. På så sätt får vi i byn möjlighet att läsa böcker som andra lämnat där. Sist jag var och letade efter en bok så hittade jag Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Om ni inte har läst den gör det.

Ett annat projekt i byn är en gemensam potatisodling. Nu var det inte så många i byn som valde att vara med i det projektet och så mycket potatis till människor blev det inte. Däremot så passade sorkarna på att äta upp det mesta av potatisen så de blev nog glada.

Lo och skogshare

Det hade varit fantastiskt roligt att ha lyckats fånga någon av dem på bild men jag såg bara spårstämplar. Nu var det något/några år sedan som det var lo i närheten av byn så det är kul att den finns nära igen. Inte lika roligt för rådjuren dock...

Utsikt från en bro

Båt under träd?

Jag anar att lodjuret inte var allt för långt borta för Yana såg lite lätt förvirrad ut och stannade och stirrade under promenaden.

Toker kunde jag läsa så pass bra att jag kunde avgöra om det var rådjur,älg eller varg i närheten men det kommer dröja innan jag kan läsa Yana så bra.

Min hjärna har nu gett upp. Det finns en gräns för hur många timmar i sträck som jag klarar av att läsa om fascismen i Asien och Afrika.

Slumpen eller ödet

Min åsikt har alltid varit att allt som sker händer av någon anledning, Hur det kommer sig att jag bor i en liten by är en kombination av många händelser.
Affären som jag jobbade i när jag bodde i Uppsala skulle upphöra och jag funderade lite över vad jag skulle göra. Efter en del funderande kom jag fram till att det var läge att plugga in gymnasiet. När jag hade kommit så långt i mitt funderande så hade jag valet att bo kvar i Uppsala och plugga på komvux eller flytta. Lite omväxling kände som ett bra alternativ så jag började kolla upp folkhögskolor som man fick ha med sig hund till. På den tiden fick man ha hund på internatet på Malungs folkhögskola så jag sökte dit. Jag kom in på skolan och min plan var hela tiden att bara plugga in behörigheten och sedan flytta tillbaka till Uppsala för att plugga på universitetet. Jag skulle minsann inte bo i en liten by och sen så var det så mycket konstigt folk här. Folket var så insnöade på dalarna och hade inte koll på hur något är i en stad. Sen så var det även det där eviga muttrande om att folk i Stockholm minsann inte skulle fatta beslut som rör dalarna. Till råga på allt så var det även folk som vägrade prata svenska utan de envisades med att prata malungsmål.

Och vad hände sen? Jag träffade min sambo, flyttade hem till honom och nu sitter jag och muttrar om att stockholmarna minsann inte ska fatta beslut om saker här eftersom de inte har någon kunskap om livet här

Ett beslut

Jag har i rätt många år bloggat och det är det inte många som vet om. Nu har jag beslutat mig för att bara blogga här. Min andra blogg har varit fri från hundsaker och jag har bloggat hyfsat anonymt. Anledningen till det är att det finns saker som man inte vill skriva när man vet att folk som känner en i verkliga livet läser. Nu kommer jag i fortsättningen spy galla över saker här och ni som bara vill läsa saker om hundarna får passa er för inlägg med etiketten inte hund.

Snön faller

Freyja

Yana och Freyja

Yana

Yana leker med en snö/is klump

Freyja

Kom nyss hem efter en promenad med hundarna och nu har jag ett gott samvete.

Samvete

Lite dåligt samvete har jag nu för det blir inte många eller långa promenader för hundarna. Anledningen till det är att det är ohyggligt halt ute och på isen har det kommit någon mm snö. Hundarna har istället fått skutta runt mer i trädgården och fått lite annan träning. Yana är rätt rolig att klickerträna för hon visar tydligt när hon tycker att hon har gjort rätt. När jag sitter på golvet och tränar Yana och hon anser att hon har gjort något som är värt ett klick så knuffar hon på handen som jag håller klickern i.

Försök att fånga hund

En av fördelarna med att bo i en liten by är att alla i stort sett vet var hundarna i byn hör hemma. Vi som har hundar kan nog i många fall även namnen på de andra hundarna i byn. I morse när vi var ute med hundarna så dök en annan hund upp. Nu är det inte helt lämpligt med lösa hundar som springer runt på vägen så jag tänkte att jag skulle få med mig den. Sambon fick ta Yana och Freyja och jag gav mig på uppgiften att fånga hunden. Vi visste båda vad hunden heter och var den bor så min plan var att i första hand få bort den från vägen. Tyvärr så hade den inget halsband på sig och jag hade inget extra koppel på mig. Oftast så har jag ett retriverkoppel i fickan i fall man träffar på någon hund. Det var inget större problem att få hunden att följa mig för han lyssnar på sitt namn. Jag såg till att få honom ut på ängen och under tiden hann sambon hem med våra hundar och ringde hundägaren. Ägaren dök upp efter en kort stund och hunden fick åka hem igen.

Dagens lärdom blir att alltid se till att ha ett retriverkoppel i fickan för med jämna mellanrum så har man behov av det.