Hjälpreda

Toker vill av någon anledning alltid hjälpa till att bära in posten. Det är trevligt men om han skulle vilja bära hela vägen till dörren skulle det vara bättre. Efter ett par meter tröttnar nämligen herrn oftast och kommer på att det är roligare att försöka ha sönder posten. Därför blir jag oftast glad när vi får någon ointressant reklam. Toker blir glad för att han får bära och jag behöver inte bry mig om han plötsligt kommer på att posten måste dö

Vilken valp blir det?

Det här är första gången som sambon ska köpa valp utan att ha träffat valparna medan de växer upp. Genom att ha tittat på filmer på valparna, bilder, kommunicerat med uppfödaren och även pratat med Nitas uppfödare som har träffat valparna har sambon bildat sig en uppfattning om hur de olika valparna är. Sambon har en klar favorit men något slutgiltigt beslut om vilken valp det blir är inte fattat än. På fredag kommer sambon att åka till Norge och med sig hem kommer han att ha rätt valp för honom.

Det finns skillnader

Toker och Yana är olika på en hel del sätt. Yana är den som oftast är mer sansad och tar det mesta med ro bortsett från när det kommer till leksaker. Leksaker lockar fram en stor förstörelselusta hos Yana och leksaker är inte hela många minuter när hon har fått tag på någon. Efter att ha levt med Yana några år och sett en hel del leksaker bli delade i många bitar så började jag göra egna leksaker åt hundarna av slitna lakan. De blir givetvis också sönderslitna men eftersom det bara är slitna lakan så gör det inget.

Toker med leksak innan Yana har fått tag i den.

Yana ägnar sig åt att slita sönder leksaken

Positivt

Innan Toker blev risig i magen så vägde han för lite och medan han var risig i magen rasade han ytterligare i vikt. Det positiva i det hela är att han nu har lagt på sig vikt och börjar se ut som han ska.

Nästa positiva sak är att Toker nu tycker att det är roligt att bära runt på metallapporten och han håller den rätt.

Att Toker även är söt får nog också räknas som något positivt

Ge mig värme

Nu börjar jag bli trött på den eviga kylan. Att vakna upp och konstatera att det ännu en dag är runt -30 ute får mig att bara vilja gå och lägga mig i sängen igen. Nästa helg är det dags för hämtning av valpen och jag hoppas verkligen att det blir varmare väder. Toker och min förra hund köpte jag på hösten/vintern och det gick bra men en bayersk viltspårhund har inte så mycket päls så stackarn lär frysa en hel del.

Glad Toker

 

Jag måste nog lära mig att ta med mig kameran på promenader. Bilderna blir inte så bra med mobilen men glädje syns ändå.

Nä det hjälpte inte med en skylt

Nu på kvällen när vi var ute på promenad med hundarna hittade vi en del rådjurspäls mitt på vägen. Efter ett samtal till jaktledaren i byn var det bara att konstatera att ingen hade anmält att de hade kört på ett rådjur. Jag kan inte förstå att det ska vara så svårt att ringa polisen när man har kört på något. Nu är sambon och Yana ute på eftersök på rådjuret så jag får hoppas att de hittar det och kan förkorta lidandet för stackaren.