torsdag 31 januari 2013

Är det bara jag som är cynisk?

Något som är återkommande på facebook är alla efterlysningar av människor som har försvunnit. Många delar efterlysningarna och jag kan tänka mig att de når väldigt många människor. Jag tillhör inte kategorin som delar efterlysningar, skulle det vara någon som jag känner skulle jag nog göra det men inte okända människor. Att jag inte delar efterlysningar är att det är omöjligt att veta i vilket syfte som de sprids. Förhoppningsvis så handlar efterlysningarna precis om det som alla tror nämligen att hitta en försvunnen person. Som jag ser det går det dock inte att bortse från att det skulle kunna handla om att någon vill ha tag på en person som lever under skyddad identitet eller något liknande.

Externbelöning. Vad är belöningen?

Eftersom vi har haft någon plusgrad nu i något dygn så gick det att flytta brukshindret. Jag tänkte därför passa på att träna lite hopp med Lexus. Torrfoder som externbelöning kändes som det bästa alternativet eftersom han lättare går upp i varv nu.  Först kom han inte riktigt ihåg vad ett hinder innebar så lite tid gick åt till att friska upp hans minne. Jag hjälpte honom genom att placera honom vid hindret och sedan ställa mig på andra sidan och kommendera hopp. När det verkade som om han kom ihåg vad han skulle göra letade jag fram en skål och placerade den med en torrfoderbit i på andra sidan hindret. Bilden jag hade i huvudet om hur det skulle se ut var att han på mitt kommando hopp skulle hoppa och sedan springa till skålen och ta torrfodret. När det var gjort skulle han söka kontakt med mig igen. Nu blev det inte riktigt så. Så här såg det ut i verkligheten.





Torrfodret såg Lexus enbart som en bonus, den riktiga belöningen var givetvis skålen.

onsdag 30 januari 2013

Nä nu skiter jag i det här

Och vad har enbär med lite snö på sig att göra med den rubriken? Inte ett jävla dugg men jag hoppas att någon slösade några sekunder med att fundera. Det som jag skiter i är Lexus öron, vill dem stå rakt upp så får de göra det. Tippöron är bara viktigt när det gäller utställning. Även om Lexus skulle se "perfekt" ut med tippöron så kommer han aldrig att få några utställningstitlar. Anledningen till det är att jag aldrig kommer att åka runt på utställningar. Jag har uppriktigt sagt svårt att tänka mig något mer meningslöst än utställningar. Exteriörbeskrivningar ser jag ett syfte med men inte utställningar.
Pälsbollen är fin oavsett hur öronen ser ut. Han har helt klart gått ner några hekto sedan Freyja började löpa fast han får mer mat. Jag gjorde ett försök att mäta honom för någon dag sedan, hur korrekt det blev vet jag inte riktigt men jag fick det till ca 59 i mankhöjd.
Jag brukar inte alls gilla bilder när snön är så pass överexponerad som den är på bilden där Lexus står. Vad det är med bilden som gör att jag gillar den vet jag inte men jag tycker om den

tisdag 29 januari 2013

Verkar som om det fungerar

Min budgetlösning med nosludd på halsbandet verkar fungera. Än har inte pälsen snott sig runt halsbandet. Färgen på nosluddet är inte riktigt som jag hade tänkt mig men så kan det bli när man handlar på nätet. Eftersom jag ändå blev tvingad att beställa på nätet så passade jag även på att köpa tävlingsböcker till hundarna. Nu är böckerna egentligen till hästar men något säger mig att hundarna inte bryr sig. Jag gillar när det är blixtlås runt om så det går att knöla in saker utan att de trillar ur. Sakerna är köpta på Hööks.
Till Toker hade jag en tävlingsbok från skk och jag funderade på att rensa den och använda den till Lexus men nej. Jag är säkert lite löjlig men den tävlingsboken och Tokers halsband kommer nog aldrig användas till någon annan hund.


måndag 28 januari 2013

Snö+hund




Funderar

  • Finns det människor som på allvar inte inser att smileys i varje inlägg ger ett oseriöst intryck? Eller är det bara jag som irriterar mig och tänker pucko? Och väljer man att skriva på ett nedlåtande eller allmänt otrevligt sätt så blir användandet att smilys i varje inlägg enbart bisarrt

  • Hur svårt är det att tjuvkoppla en skogsmaskin?
  • Varför funderar jag?

söndag 27 januari 2013

Som en döv och blind hund

Mitt tålamod testas rätt bra nu får jag erkänna. Lexus påminner väldigt mycket om en döv och blind hund. Han är helt i sin egen värld och att gå fint i koppel är i stort sett omöjligt.
Efter att ha promenerat i närmare två timmar med hundarna så är jag övertygad om att jag är den som är tröttast. Sambon gick med Yana och Freyja så jag hade bara Lexus att koncentrera mig på och det var mer än nog.
Freyja

Yana
Nu borde det inte vara allt för många dagar kvar av Freyjas löp och det blir skönt när löpet är över. Att det inte är helt lätt för Lexus att dela hem med löptik har jag förståelse för och även om han är rätt spattig och jobbig så tycker jag att han ändå hanterar det bra.

Lexus

Så nu finns även Lexus med på Pedigree database. Det är lite synd att det inte finns någon motsvarighet till smooth collie database för långhårs collie. En del har i alla fall rapporterat in defekter på sina hundar dit även om det är långt ifrån alla.

fredag 25 januari 2013

När hjärnan inte är med

Större delen av dagen har jag tillbringat med att ligga i soffan och slösurfa. Anledningen till det är huvudvärk/migrän eller vad det nu är. Att vara ute och röra sig då eller ägna sig åt något som kräver koncentration är omöjligt. En del här i byn har inte så höga tankar om folk som kommer från städer och jag vill inte gärna ge ett korkat intryck. Och av erfarenhet vet jag att jag inte verkar vara så begåvad när jag under ett samtal mest står och tänker på att jag inte får spy ner personen jag pratar med. Därför höll jag mig inne. Jag googlade lite efter hundar i Lexus stamtavla och hittade en sajt med bland annat en hel del bilder och stamtavlor på långhårig collie, Pedigree Database. Hade min hjärna fungerat så hade jag nog lagt in Lexus men så långt tänkte jag aldrig. Här är i alla fall en av hundarna man hittar en bit bakåt i hans stamtavla, Dazzler Of Dunsinane. Bayersk viltspårhund fanns inte med på sajten men det förvånar mig inte så mycket


torsdag 24 januari 2013

Lagom belöning

Efter ett rätt dåligt träningspass med Lexus blev det en promenad. Medan vi vandrade fram i ett sansat tempo funderade jag.
Bra belöningar för Lexus har alltid varit leksaker. Oavsett om det har handlat om att kampa eller jaga efter. Belöning som duger har varit torrfoder och ätbart som inte är fantastiskt gott. Det som gjorde att jag gick och funderade över belöningar var att Lexus var lite för taggad när vi tränade. Taggad hund är bra men det är inte bra när han är så pass taggad att han inte klarar av att göra det jag ber om i ett sansat tempo. Det har nog alltid varit så men nu när Freyja löper så är det ännu tydligare.
Torrfoder duger inte riktigt nu som belöning i träning. Jag måste hitta något som är lagom som belöning och det blir en utmaning. Leksaker är utmärkta i moment som det ska vara fart i men allt annat som kräver precision under inlärningen fungerar det inte till. Det är en helt ny upplevelse att ha en hund som jag inte behöver tagga upp utan snarare lugna ner i träning

onsdag 23 januari 2013

Det var typiskt

Idag kom Malungsbladet, reklamtidning som delas ut i Malung och närområdet. Nu var det en annons från Nordvärmlands smådjurspraktik om att en ögonlysare ska komma till dem. Det brukar vara så att det finns möjlighet att ögonlysa där någon/några gånger om året och min plan är att Lexus ska ögonlysas där. Datumet som ögonlysaren kommer dit är 7 februari och Lexus blir ett år den 20 februari. Jag får helt enkelt hoppas att ögonlysaren kommer tillbaka senare under året, ögonlysning ska alltså ske efter det att hunden har fyllt 1 år. Närmaste andra ställe att ögonlysa på är i Falun och dit åker jag inte. Det handlar inte om att ögonlysaren/veterinären där skulle vara dålig på sitt yrke utan det handlar om att det var där som Toker avlivades och hon sa för mycket mindre begåvade saker. Skulle jag åka dit med en ny hund och hon skulle säga något mindre lämpligt skulle jag inte vara trevlig

Problem med halsband

Våra hundar har i stort sett alltid halvstryp, smidigt att sätta på och ta av. Lexus har haft halvstryp från det jag köpte honom och det har fungerat bra till för ett litet tag sedan. Kombinationen av att han nu går i koppel som ett löv som fladdrar i vinden och väldigt ullig päls runt halsen gör att halsbandet blir inlindat i päls. Det stör honom inte så länge som han har halsband på sig men när jag ska ta av det har jag lyckats lugga honom lite för ofta. Eftersom jag har lyckats med det har han ännu mindre lust att stå stilla när halsbandet ska av. Jag har provat alla halvstryp utom Tokers gamla och det spelar ingen roll om det är halvstryp med kedja eller tyg/nylon. Nu på morgonen kom jag på vad jag hoppas är en lösning på problemet. Jag ska ta och köpa nosludd och sätta på halsbandet så blir det bredare och mjukare. Förhoppningsvis går det att få tag på nosludd här i närheten så jag slipper köpa på nätet. Nu har han strävare päls på resten av kroppen så det mjuka ulliga runt halsen kommer med största sannolikhet att bytas ut mot strävare päls när han blir äldre

tisdag 22 januari 2013

Oartiga rådjur




Inte ett enda rådjur hade lust att vara med på bild

Tänker mig 30 min

Jag är fruktansvärt slö idag så en 30 min lunchpromenad känns lämpligt. Så brukar jag tänka och sen blir det ändå att vi är ute en timme. Lite apporteringsträning och stadgeträning i stå har det blivit idag. Jag tyckte att det var lite för kallt för att vara ute och träna någon längre stund medan Lexus tycker att vi ska vara ute hela tiden.


Finns det någon hund som inte reagerar på räv?

Den frågan ställde jag mig igår efter att vi träffade på en räv. Lexus började genast skälla på den och räven stannade och tittade på honom. När sedan Yana och Freyja hjälpte till med att skälla på räven så skuttade den iväg. Jag har inte haft någon hund som inte blir upprörd av att se en räv eller blir upprörd av att höra en räv som "skäller". Finns det någon hund som inte reagerar?

måndag 21 januari 2013

Livskvalitet

Måste vara att ha ett hem, mat, vara älskad, vara frisk och inte behöva vara rädd. Det är nog punkter som de flesta kan hålla med om. Som jag ser det är det även vår skyldighet att se till att våra djur har livskvalitet. Collieklubbens statistikansvarige presenterade lite nya siffror och inte helt oväntat så är långhårig collie den av bruksraserna som leder när det gäller avel på hundar med avbrutet mh, 5 på kvarstående rädsla och/eller 5 på skott. Att uppfödare kommer att sluta avla på hundar med kassa mh frivilligt tror nog ingen på längre. Det fick mig att maila till Skk med frågan när det kommer hårdare krav avseende mentaliteten på föräldradjuren för att kunna registrera collie valpar. Något svar vet jag inte om jag kommer att få men om fler hör av sig till Skk blir det kanske någon reaktion.

Minus ca 200 bilder

I helgen tog jag tag i att rensa bort en hel del bilder från min externa hårddisk. Nu först klarade jag av att slänga många bilder på Toker som inte var bra. Fortfarande har jag kvar en hel del bilder på honom som är sådär men dem får vara kvar ett tag till. Jag insåg även att jag hade löjligt många bilder på älgpass. Varför jag har fotat så många älgpass vet jag då inte men det fanns säkert något syfte med det. Sen hittade jag även en del bilder som jag fortfarande gillar och en hel del som bara var skräp. En bild som jag gillar är den här på Yana från 2010.

söndag 20 januari 2013

Avel som jag ser det

 Det är lika bra att jag nu poängterar att det här är mina tankar om avel inte mina tankar om collie avel. Med andra ord behöver inga galna collie uppfödare höra av sig.
 
  • En del avlar för att få fram vackra hundar
  • En del avlar för att få fram hundar till arbete
  • En del fokuserar på mentalitet
  • En del fokuserar på hälsa
  • En del avlar på hundarna de har oavsett hur de är

Många gör sitt yttersta för att få fram rastypiska hundar med allt det som det innebär för den specifika rasen, utseende och egenskaper.
Andra väljer att lägga fokus på en sak och har ibland tur att få fram hundar som även är bra ur en annan aspekt.
Ytterligare en kategori är dem som anser att om hunden är tillräckligt bra på en punkt så väger det upp alla andra brister.
Sen finns det kategorin som avlar bara för att de äger en tik, ingen tanke eller målsättning med aveln mer än att producera valpar.


Makten alla valpköpare har är att köpa valp från uppfödare som man själv anser avlar på det man tycker är viktigt. Har man utställning som sitt främsta intresse så är det kanske inte valpen som inte har några släktingar med bra utställningsresultat som passar bäst. Säger uppfödaren att det är en väldigt lovande valp så är det en fördel om uppfödaren själv har erfarenhet av utställning. Vill man ha en hund till tävling och uppfödaren bedyrar att valpens föräldrar är väldigt arbetsvilliga men det enda resultat som finns på hunddata är 10 starter i lydnadsklass 1 med ett första pris som resultat så är det kanske inte rätt valp. Säger uppfödaren att mentaliteten är bra men alla släktingar har kvarstående rädslor på mh så ska man kanske ta och fundera lite över hur det egentligen är

lördag 19 januari 2013

Bulle och kaffe

På fm tog jag itu med att baka bullar. När det var gjort var det dags för en promenad med djuren.
Sol och bara minus 9 gjorde att det var skönt att vara ute. Vi passade på att promenera på en skogsväg som jag inte har promenerat på ett tag. Det har varit/är avverkning längs med vägen och det är inte så kul att möta timmerbilar på skogsvägar. Nu brukar det vara lugnt med avverkning på helger och så var det idag.
Yana passade på att springa av sig medan Freyja och Lexus gick i koppel. Efter ett tag stördes Yanas lugn.
Lexus fick också vara lös en stund och göra av med lite energi vilket behövdes.
Vi var ute i nästan två timmar och att komma hem och ta en bulle och en kopp kaffe blev ett väldigt trevligt avslut på en skön promenad

Inte som andra?

Det har blivit lite mer gnälligt här och jag gissar att det beror på att Freyja är på väg in i höglöp, jag tycker att det är lite tidigt men det är enda anledningen jag kommer på. När man läser om hanar som blir påverkade av löptikar så handlar det ofta om att hanarna äter dåligt. Så är det inte här. Lexus är mer hungrig än normalt.

fredag 18 januari 2013

Kanske borde ha tagit in den

Jag kom att tänka på att det var längesedan nu som jag tränade Lexus i hopp över hinder. Eftersom det inte är lika halt i trädgården längre tyckte jag att det var en bra dag för det. Nu hade jag inte med i beräkningen att hindret var fullständigt fastfruset i snön. Att träna på hindret som det står var inte heller något alternativ eftersom Lexus då skulle hoppa in i garageväggen.
Det fick bli lite träning i vänstersvängar, apportering och bara lek istället. Att träna fotgående känner jag inte ger så mycket nu för jag ser inte alls hur han går. En tjock vinterjacka skymmer min sikt lite för mycket och en tunnare jacka vill jag inte använda för då fryser jag.

torsdag 17 januari 2013

Stora konstiga fåglar

I år så har vi fågelmatarna i ett hörn av trädgården som är avskilt med fårnät från resten av trädgården. Anledningen till det är att varje år så har hundarna ätit av fågelfrön som har trillat på marken och försökt äta upp några fåglar. När jag tittade ut genom fönstret så såg jag tre ovanligt stora och udda fåglar som åt frön från marken. Spåren från dem hade jag sett tidigare så jag visste att de brukade komma på besök för äta fågelfrön. Medan jag gick och hämtade kameran hann två fly, de var väldigt nerviga och såg nog mig genom fönstret. Nu hann jag bara få en på bild.
På väg bort

Det var synd att det inte kom en timmerbil

Lexus reagerar fortfarande på bilar men det har blivit mycket bättre. Hans reaktion blir kraftigare om jag blir förbannad på bilen och det händer lite då och då. Kategorin av bilförare som retar upp mig mest är de som tror att vi har mitttrafik. När jag och Lexus promenerade på en raksträcka så hörde jag att det kom en bil bakifrån. Vägen hade blivit plogad någon timme tidigare så det syntes rätt bra var vägen tar slut och diket börjar. Ändå tyckte bilföraren att det var begåvat att passera oss på ca 1m avstånd. När det sker känner jag ett stort behov av att anteckna reg nr och ta reda på var bilägaren bor. Och sedan köra dit och lurpassa på människan när den ska hämta post eller något och passera nära med bil så får den se hur kul det är. Medan jag svor lite för mig själv över korkade bilförare så såg jag hur han/hon strax innan en skymd kurva styrde över ännu mer åt vänster. Hade det kommit en mötande bil hade det blivit en krock. Den kategorin av bilförare får gärna krocka med en timmerbil. Jag önskar inte livet ur dem utan det räcker med att deras bilar blir mos.

Dagens bilder
Skoterspår
Artig Lexus väntar på mig
Lexus tycker att vi ska spår upp en älg
Hyfsat färska älgspår
Vi har även hunnit med lite apporteringsträning och stadgeträning. Det märks att jag har slarvat mycket när det gäller stadgan i ligg men det är bara att träna. Att träna det ute känns dock lite taskigt, det blir till att satsa på att få lite ordning i källaren i helgen så jag har någon plats att träna på.

onsdag 16 januari 2013

En promenad

Jag kände att det var dags för lite träning i att ta en lugn koppelpromenad. Senaste tiden har koppelpromenader inte varit så roliga, Lexus har gnällt och dragit i kopplet. När jag orkar blir det träning i att ta sansade promenader och när jag inte har tålamod för det promenerar vi på platser som han kan vara lös. Jag utrustade mig med hundgodis och kamera, kameran var inte med som belöning utan för att om jag skulle behöva en paus från Lexus skulle det bara vara att stanna till,andas lite och försöka ta en fin bild. För mig blir det som en paus när jag fokuserar på något annat än hunden. Lite gnäll blev det i början på promenaden men han tystnade fort. Vi hade inte hunnit så långt när det knakade till på vänster sida om oss och sen såg jag tre rådjur som skuttade iväg.
Lexus tittade och skällde till och sen fortsatte vi. Inget gnäll och han gick hyfsat i koppel så när han ville gräva lite i snön så lät jag honom roa sig med det. Sen såg jag att det verkade som om han åt på något... Det räckte med att säga hans namn för att han skulle lyfta på huvudet och jag kunde konstatera att herrn hade lite fågelfjädrar i munnen. Efter det fick han inte gräva mer.
Snön föll på oss och inte ens några fåglar syntes till. Efter en bit dök det upp skoterspår och skoterspår är naturligtvis till för att man ska kunna promenera utan att pulsa i snö.
Vi knatade i dem en runda och sen blev det dags att gå hemåt.
Det var en ovanligt behaglig promenad. Lite dragande i koppel kan jag ta, konstant dragande och gnällande är det värre med. Nu antar jag att Lexus är lite dryg till viss del beroende på att Freyja löper och till viss del på att han är i en stökålder.

Så länge som dryga promenader varvas med behagliga promenader är allt stök förlåtet.

tisdag 15 januari 2013

En näve päls

Det här med pälsvård och kloklippning är inte Lexus allt för road av. Jag har pedagogiskt försökt förklara att det måste göras men han verkar inte riktigt förstå. Eftersom jag inte vill att han ska se ut som en gigantiskt tova med långa klor så blir han borstad och får klorna klippta även om han inte uppskattar det. Han skulle ha behövt bli kammad någon timme till men det tar jag imorgon.
Jag förstår inte att det finns så mycket utställningsfolk som har långhåriga hundar. Om jag någonsin skulle få för mig att skaffa en hund till utställning skulle det bli en liten hund med så lite päls som möjligt. En liten hund behöver man inte ens springa med i ringen och pälsvård är jag inte road av. Nu lär det aldrig hända eftersom utställning verkligen inte är min grej

Förvirring och framsteg

Jag beslutade mig för att träna lite apportering med Lexus ute. Ett problem har varit att få honom att komma in på min vänstra sidan med apporten. Antingen har han sprungit lite ärevarv eftersom det är roligt med apporter eller så har han släppt apporten framför mig. Jag tyckte att jag var smart när jag kom på att jag kunde ha en leksak i min högra hand så att han skulle ha mer driv att komma direkt till mig. Kombinationen vantar och små fickor gör att det blir bökigt att få fram belöningen. Jag placerade ut en träapport, lägger gärna ut dem så att kortsidan hamnar mot Lexus så han lär sig från start att ta apportbocken och vända. När det var gjort gick jag tillbaka till Lexus och kommenderade apport. Han sprang målinriktad till apportbocken, tvärvände utan apport och rusade till mig och försökte sno leksaken. Det var inte riktigt så jag hade tänkt mig och efter att ha provat samma sätt ytterligare någon gång med samma resultat skrotade jag det träningssättet.

Det var ett tag sedan vi tränade rutan så jag beslutade mig för att plocka fram konerna.
När det var gjort sa jag Rutan och det verkade som den lilla herrn funderade lite. Och sen travade han iväg
Lite förvånad blev jag allt över att han travade in i rutan.
Ännu mer förvånad blev jag över att han självmant stannade. Han väljer att sikta in sig lite för mycket på den högra kanten men jag tror att han har insett att det är meningen att han ska befinna sig mellan konerna och det är ett framsteg. På sikt blir det givetvis även träning i att han ska stanna på mitt kommando och inte när han själv vill. Jag har inte ens tränat att han ska stanna utan han har fått beröm när han har varit inom rutan. Det är en duktig liten collie som jag har.

Något som inte har någon koppling till hundar alls är att jag funderar på om det är min kamera eller min dator som visar tokigt. I kameran så är bilderna mer klara medan de i datorn är grådassiga. Jag får nog ta och låna sambons dator när han kommer hem och titta. Lite dumt om jag ställer om kameran efter datorn om det är datorn som visar tokigt.